Jag älskar hörnor. Kanske är det känslan av att vad som helst kan vänta där. På andra sidan. Om andra sidan hörnet. Och hur de viks. Hur jag viker om hörnet. Och där fortsätter jag. Samma lika eller på annat sätt, om jag vill. Som att alltid ha ett val. När jag viker om hörnet.